Ivar Lo Johansson - Oxgraven

Det hade varit en hård vinter och djuren hade inte fått så mycket mat så på våren så var alla djuren helt utmattade. När de skulle flytta redskap så föll en oxe till marken. De försökte slå oxen, men det spelade ingen roll hur mycket det slog, oxen vill ändå inte resa sig upp. Det lade buskar i en ring runt oxen och tände eld på det. Oxen sprang ut ur elden men det var också det sista den gjorde.

Precis som alla andra texter tyckte jag att denna hade konstiga och svåra ord. Men det var väl så man skrev på den tiden. 

Frågor

Vad menar de med "Rättaren". Var det han som bestämde?

Undra varför det växte så mycket gräs, just där de hade begravt oxen?

Tankar

Jag tycker inte det är rätt att de ska slå djuren så mycket. Djuren orkar ju inte mer och det finns inte så mycket de kan göra åt det. 

Ivar föddes ju i en statarfamilj och detta handlar om statare.

Inte i någon utav berättelserna som vi läst har någon varit särskilt rik och de utspelar sig ungefär samma tid.
Oxgraven handlar inte om någon speciell person, som det har gjort i de andra böckerna (Moa Martinsson & Eyvind Johnson), utan det handlade lite mer om flera personer men allra mest om en oxe.